Varför fryser man när febern ökar?

När man är sjuk och febern rör sig uppåt är det vanligt att man fryser och man kan till och med drabbas av frossa. Det här kan ju verka lite konstigt – borde man inte känna sig varmare när kroppen blir varmare?

feberGrundläggande info

Vår kroppstemperatur är resultatet av den värme som genereras i kroppen minus den värme vi förlorar till omgivningen. Hjärnan håller hela tiden koll på kroppstemperaturen och agerar vid behov för att hålla den inom rätt spann.

  • Om hjärnan upptäcker att kroppstemperaturen går ned, till exempel för att vi hamnat i kallt vatten, finns det flera olika åtgärder den kan sätta in för att försöka få upp temperaturen igen. Blodflödet till huden kan minska, så att vi inte ska förlora så mycket värme genom huden. Vi kan också börja skaka, eftersom musklernas arbete genererar värme som hjälper till att höja kroppstemperaturen. Det är detta ofrivilliga muskelarbete vi kallar frossa.I extrema fall av nedkylning kan blodflödet till armar och ben dras ned till en mycket låg nivå, eftersom kroppen prioriterar att hålla viktiga organ som hjärna, hjärta och lungor varma.
  • Om hjärnan upptäcker att kroppstemperaturen går upp, till exempel för att vi är ute och joggar i solen en varm sommardag, kommer den att vidta åtgärder för att sänka kroppstemperaturen. Blodflödet till huden kan öka så att vi ska kunna släppa ifrån oss mer värmeenergi till omgivningen, vi andas snabbare så att mer värme kan släppas iväg med utandningsluften, och vi svettas så att kroppen kyls ned av vattendroppar som avdunstar.

Varför fryser jag när febern stiger?

Om du får feber när du har en infektion är det för att hjärnan har gett order om att din kroppstemperatur ska öka. Många för oss farliga mikroorganismer är anpassade för att leva i vår normala kroppstemperatur, så om temperaturen ökar blir det svårare för dem att överleva och föröka sig.

När hjärnan har gett order om att kroppstemperatur ska öka kommer blodkärlen i huden att dra ihop sig, så att mindre värme släpps iväg genom huden. Man kan också börja skaka för att musklernas arbete ska generera värme, precis som om i ovan nämnda scenario där vi började skaka efter att ha hamnat i kallt vatten.

Det som sker med blodkärlen och musklerna när hjärnan vill höja vår kroppstemperatur från normal kroppstemperatur till feber, är alltså exakt samma sak som när hjärnan vill höja vår kroppstemperatur från för låg kroppstemperatur till normal kroppstemperatur. Eftersom det är exakt samma mekanismer som sätter igång uppfattar vi det som att vi fryser, trots att det inte har blivit kallare i rummet.

Att vi uppfattar det som att vi fryser är ju i sig ganska smart, för om hjärnan vill att vår kroppstemperatur ska öka snabbt så underlättar vi ju det projektet när vi på grund av vår upplevda frusenhet drar på oss ett extra täcke eller ser till att rumstemperaturen ökar.

Varför svettas jag när febern går ned?

På samma sätt som det kan verka konstigt att vi fryser när vi blir varmare, kan det verka märkligt att vi börjar svettas först när febern är på väg ned igen. Men anledningen till att vi svettas när febern är på väg ned är den samma som att vi svettas en varm sommardag – hjärnan har gett order om att kroppstemperaturen ska sänkas.

När hjärnan har gett order om att kroppstemperaturen ska sänkas kommer åtgärder att vidtas för att så ska ske, och två av dessa åtgärder är svettning och att blodflödet i huden ökar. När svett avdunstar svalkas kroppen av, så svettningarna hjälper kroppen att så snabbt som möjligt nå ned till den temperatur som råder i hypotalamus.

Sammanfattning

  • Vi får frossa när febern går upp. Detta eftersom hjärnan har gett order om att kroppstemperaturen ska öka. (Tungt muskelarbete i form av frossa alstrar mycket värme.) Det är alltså inte febern i sig som ger oss frossa, utan vi får frossa för att kroppen vill ge oss ännu högre feber.
  • Vi svettas när febern går ned. Detta eftersom hjärnan har gett order om att kroppstemperaturen ska sänkas. (Vätska som avdunstar från huden svalkar kroppen.) Det är alltså inte den sjunkande kroppstemperaturen i sig som gör att vi svettas, utan vi svettas för att kroppen vill att vår kroppstemperatur ska sänkas till en ännu lägre nivå.
  • När hjärnan inte har gett någon order om att kroppstemperaturen ska höjas eller sänkas kommer vi varken att frossa eller svettas.

Övrig info

  • När immunförsvaret konfronteras med en hotande organism, till exempel en farlig bakterie, produceras pyrogener.
  • När pyrogenerna når hjärnans temperaturreglerande centrum börjar substansen prostaglandin E2 (PGE2) att utsöndras.
  • Prostaglandin E2 får temperaturen i hypotalamus att öka. Hypotalamus är kroppens termostat och kroppen strävar efter att den temperatur som råder i hypotalamus ska råda i resten av kroppen. När hypotalamus blir varmare på grund av prostaglandin E2 kommer kroppen alltså att uppfatta detta som att resten av kroppen är för kall, och vidta åtgärder för att kroppstemperaturen ska höjas för att matcha den i hypotalamus.
  • Det är inte bara människokroppen som kan producera pyrogener. Det finns till exempel vissa bakterier som har pyrogenen lipopolysackarid i cellväggen. Vissa bakterier kan genom sin utsöndring av pyrogener orsaka en feber som skjuter i höjden mycket snabbt och som kan vara mycket farlig. Då rör det sig alltså inte om feber som kroppen själv gett order om, utan om en feber som bakterierna har ”lurat” kroppen att skapa.

Läs mer här: