Varför går björnar i ide?

Björnar går i ide för att det är ont om mat under vintern. På vintern kan det vara svårt för björnen att hitta tillräckligt med mat, särskilt när de låga temperaturerna gör att den skulle behöva mycket föda för att hålla kroppstemperaturen uppe. Björnen äter istället upp sig under sommaren och hösten när det finns gott om mat, och lägger upp en fettreserv som den kan leva på i idet. När björnen vilar i sin vintersömn gör den av med mycket lite energi, så fettreserven räcker mycket längre än vad den skulle göra om björnen var vaken.

Går alla björnar i ide?

Det är inte alla arter av björn som går i ide, och även inom en art kan det finnas variationer. Grizzlybjörnarna Ursus arctos horribilis i USA brukar till exempel tillbringa 5 – 7 månader i ide varje år, men Grizzlybjörnarna Ursus arctos californicus som fram till det tidiga 1900-talet levde i Kalifornien gick inte i ide eftersom klimatet inte krävde det.

Går svenska björnar i ide?

ideJa, de svenska björnarna går i ide. (Den björn vi har i Sverige är den Europeiska brunbjörnen Ursus arctos arctos.)

När björnarna går i ide på hösten varierar beroende på var i landet de lever och hur tidigt det blir ont om mat. I de nordligaste delarna av Sverige brukar björnarna gå och lägga sig redan i slutet av september eller början av oktober. I mellersta Norrland kan de vänta fram till månadsskiftet oktober-november. Det är vanligt att björnar går i ide i samband med att säsongens första snö faller.

Svenska björnar brukar stanna i idet i 5-7 månader. Vid vilken tidpunkt de svenska björnarna vaknar upp och lämnar idet varierar beroende på var i landet de lever.

Även hos björnar som lever i samma geografiska område kan man se individuella skillnader både vad gäller vintersömnens start och hur länge björnen stannar i idet.

Det är vanligt att honor går i ide något tidigare än hannarna, och honor med ungar brukar stanna kvar i idet längre än andra björnar.

Förberedelser

Hormonet leptin gör att björnen är väldigt hungrig i augusti och september. Den äter gärna 2-3 gånger mer än vad den gjort tidigare under sommaren, och gärna bär som har en hög sockerhalt. Studier på björnar i Finland visar att insulinnivåerna stiger under sensommaren, så att sockret kan omvandlas till fett. Björnen bygger upp ett fettlager som så småningom utgör 30-35% av kroppsvikten. Ungefär en månad innan björnen går i ide börjar den gradvis trappa ned på ätandet, och när den väl går i ide gör den det med en helt tom matsmältningskanal.

Det händer att björnar kan redan under sommaren letar upp den plats de vill ha som ide, och de kan besöka den flera gånger under sommarperioden. Björnar brukar dock inte göra ordning idet förrän vintern är nära.

Exempel på iden:

  • Utgrävd jordhåla
  • Utgrävd myrstack
  • Under en stor sten i en bergskreva
  • Under en gran med täta grenar
  • Det förekommer att stora björnhannar bara lägger sig ned på ett risbo och låter sig bli översnöade.

Tiden i idet

Björnen varken äter eller dricker i idet. Matsmältningsapparaten används inte och björnen producerar inte någon urin. Den lever på sina fettreserver och gör av med mycket mindre energi än under resten av året. En björn i ide förbränner ungefär 200 gram – 400 gram fett per dygn, beroende på hur stor den är.

Under vintersömnen slår björnens hjärta långsamt och kroppstemperaturen är lägre än när den är vaken. En vaken björn har en puls kring 40 slag per minut, medan en björn i vintersömn har en puls kring 10 slag per minut. En vaken björn har en kroppstemperatur kring 37-38 grader, medan en björn i vintersömn har en kroppstemperatur på 33-34 grader.

Det är inte ovanligt att björnar vaknar till då och då under vintern och lyssnar på vad som försiggår utanför idet, men de brukar somna om igen snabbt. Blir de störda tidigt under vintern kan det dock hända att de väljer att byta ide.

Som nämnts ovan kissar inte björnen under vintersömnen. Den enda vätska som björnen förlorar i idet är den fukt den andas ut, och denna förlust kompenseras av att fett som förbränns släpper ifrån sig vatten.

De kväveföreningar som bildas i björnens kropp under vintersömnen transporteras med blodet till tarmarna där bakterier bryter ned kväveföreningarna till ammoniak. Ammoniaken transporteras till levern, där den omvandlas till aminosyror (byggstenar till proteiner). Det är tack vare denna process som björnen kan underhålla sin muskelmassa under den långa fastan.

Ungarna föds i idet

Dräktiga björnhonor föder sina ungar under tiden i idet. I Sverige sker födseln vanligen i januari eller februari. En kull består av 1-4 ungar, men två eller tre ungar är vanligast. Ungarna föds utan skyddande päls, så de skulle snabbt frysa utomhus. Till skillnad från mamman har ungarna en fungerande matsmältning under tiden i idet och de diar sin mamma för att få den mat de behöver för att växa till sig, så att de är redo när det blir vår och dags att lämna idet. När de föds är de små som marsvin, men när björnungar lämnar idet på våren brukar de ha hunnit bli 2-4 kg tunga. Som nämnts ovan är det vanligt att honor som har ungar stannar kvar i idet lite längre än andra björnar.

Läs mer här: