Vad är vete?

När vi i vardagslag talar om vete menar vi vanligen brödvete (Triticum aestivum). Vetesläktet innehåller dock ungefär 20 olika arter av vete, varav flera odlas för mjölproduktion. Det vete som människan odlade för redan 11 000 år sedan var inte Triticum aestivum utan enkornsvetet Triticum monococcum.

veteBruket att odla vete uppstod i den bördiga halvmånen i Medelhavsområdet och västra Asien och spred sig därifrån. Nu för tiden har över 700 olika sorters vete tagits fram, och vete är det tredje mest odlade sädesslaget – bara majs och ris slår vetet när man räknar till antalet producerade ton per år världen över.

Nu för tiden används vetemjöl över hela Sverige och av alla samhällsskick, och det är vanligt att äta bröd som inte innehåller något annat mjöl än just vetemjöl. Förr i tiden såg det annorlunda ut, bland annat för att de vetesorter som fanns bara gav bra skörd i vissa delar av Sverige. Det var egentligen först under 1920-talet som veteodlingen blev riktigt stor i Sverige, trots att vete odlats i landet ända sedan bondestenåldern. I slutet av 1910-talet odlades höstvete på drygt 110 000 hektar i Sverige och vårvete på ungefär 30 000 hektar. År 2010 odlades höstvete på över 330 000 hektar i Sverige och vårvete på ungefär 68 000 hektar.

Vete i Sverige

I Sverige förekom flera sorters vete (framförallt enkornsvete, emmervete och brödvete eller kubbvete) redan under den tidiga bondestenåldern, det vill säga under perioden 3 950 f.Kr. – 3 350 f.Kr. Speltvete, idag känt som dinkel, vet vi förekom från åtminstone 3 350 f.Kr. – 2 900 f.Kr.

Därefter verkar det dock som att veteodling blev mindre populärt i Sverige, och att det istället var korn man odlade och åt. Det har inte gjorts några fynd alls av vete i Norrland från den äldre järnåldern, och även i resten av Sverige verkar det som att vete bara åts i mycket begränsad utsträckning. Under den yngre järnåldern blir vetet ännu mer ovanligt och verkar försvinna helt från Västsverige. I Östsverige odlades vete för att användas till särskilt lyxigt bröd.

Om vi hoppar till medeltiden så ser vi att det fortfarande är Östra Sverige som håller fast vid att producera vete, och då framförallt i anslutning till de stora godsen. Under 1400-talet räknar man med att mindre än 1% av den säd som produceras i Sverige är vete.

Efter medeltidens slut sker flera viktiga förändringar som har stor påverkan på den svenska vetekonsumtionen. Hårdvete lanseras i Europa under 1500-talet och sprider sig sakta norr ut. Under 1700-talet ersattes enkornsvetet och emmervetet till hög grad av kavelvete och kubbvete i Norden. Den engelska vetevarianten squarehead introduceras också i Sverige vid denna tid, men den är känslig mot frost.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet börjar man aktivt förädla fram vetesorter anpassade för det svenska klimatet, särskilt höstveten. Det är nu man får fram Thulevetet. Veteodling blir allt mer populär på den skånska slätten under det sena 1800-talet, men utvecklingen går långsamt och det dröjer fram till 1920-talet innan vetet börjar få upp farten i östra Sveriges flacka jordbruksbygder. Kring sekelskiftet utgör andelen vete i östsverige bara 5% av sädesproduktionen. I slutet av 1920-talet har andelen ökat till 15%. Det är egentligen först nu som man i Sverige börjar använda vete till vardags och baka matbröd som inte innehåller några andra mjölsorter. Fram tills dess var vetemjöl ett dyrbart mjöl som användes för att baka högtidsbröd, såvida man inte tillhörde toppskiktet av samhället.

Många av de bakverk som vi idag ser som typiskt svenska och definitivt räknar in i husmanskosten är alltså tämligen nya tillskott, som antingen inte bakats alls tidigare eller som enbart ätits till fest då allmogen för omväxlings skull kunnat unna sig att inte äta den billigare husmanskosten. Lussekatter, semlor, kanelbullar och kardemummabullar är alla exempel på bakverk som vi nu för tiden brukar baka på rent vetemjöl utan inblandning av annat mjöl. Det samma gäller de flesta kakor, till exempel pepparkakor och struvor.

Den som är intresserad av svensk mathistoria och vill prova på att baka kakor på något annat än enbart vetemjöl kan till exempel göra en skånsk äppelkaka (eblakaga). En traditionell skånsk äppelkaka bakas med smulat rågbröd.

Läs mer här: