Hur fungerar vattenplaning?

När en bil eller liknande fordon framförs i tämligen hög fart på en tillräckligt våt vattenbana kan det fruktade fenomenet vattenplaning uppstå. Vid vattenplaning bildas en vattenfilm mellan ett eller flera hjul och vägbanan. Om vattenfilmen är tillräckligt tjock är det lätt att tappa kontrollen över fordonet, eftersom både styrning och bromsar är konstruerade för att fungera ihop med den friktion som uppstår mellan hjul och vägbana. Ju fler av fordonets hjul som vattenplanar samtidigt, desto svårare blir det att behålla kontrollen. Vid fullständig vattenplaning kan fordonet bli omöjligt att kontrollera för föraren, vilket givetvis är en mycket farlig situation i trafiken. Som tur är brukar vattenplaningen hävas tämligen snabbt om farten minskar.

vattenplaningI en situation där fordonet drabbats av begynnande vattenplaning kan det kännas som att man har kontroll över fordonet så länge man fortsätter rakt fram och inte gör några hastiga rörelser med fordonet, men om man plötsligt hamnar i en situation som kräver en snabb undanmanöver (särskild en som kräver stor friktion mot vägbanan i sidled) blir det tydligt att man inte har tillräcklig styrförmåga. I en sådan situation kan olyckor lätt inträffa även om man inte ens har fullständig vattenplaning.

Varför uppstår vattenplaning?

Vattenplaning uppstår när det finns mer vatten än vad däcket hinner tränga undan. Ett vattentryck uppstår som pressar in en kil av vatten under däckets framkant.

Hur fort måste man köra för att få vattenplaning?

Vattenplaning beror på flera faktorer, och hastigheten är bara en av dem. Det går därför inte att ange någon viss hastighet som man ska hålla sig under för att vara säker på att vattenplaning inte ska uppstå. Vattenplaning uppstår när det finns mer vatten än vad däcket hinner tränga undan. Om det finns väldigt mycket vatten, eller däcket är väldigt dåligt på att tränga undan vatten, kan vattenplaning därför uppstå även vid tämligen låg fart.

Faktorer som kan inverka på risken för vattenplaning

Däckmönster

Mönstret på däcket påverkar hur effektivt det kan föra bort vatten. Ju mer effektivt vatten förs bort, desto lägre risk för vattenplaning.

Dåligt mönsterdjup i däcken brukar öka risken för vattenplaning, men mönsterdjupet är inte den enda faktorn att beakta – hur mönstret är utformat spelar också roll för hur vatten leds bort. Vissa däck är utformade för att leda bort en majoritet av vattnet åt sidorna, andra för att en stor del av vattnet ska ledas bort bakåt.

För en vanlig personbil är ett mönsterdjup på minst 3 mm att rekommendera, men svensk lag nöjer sig med 1,6 mm.

Vattenmängd

Risken för vattenplaning ökar med mängden vatten på körbanan.

Hastighet

Ju högre hastigheten är, desto mer effektivt måste däcket tränga undan vatten för att undvika vattenplaning. Vid höga hastigheter kan vattenplaning inträffa även vid måttliga mängder vatten på vägbanan.

Tyngd

Högt tryck mot vägbanan minskar risken för vattenplaning. Ett tungt fordon är därför mindre benäget att råka ut för vattenplaning jämfört med ett fordon som väger mindre.

Vägbanan

Hur pass bra vägbanan är på att leda bort vatten spelar givetvis stor roll för risken för vattenplaning. I Sverige kräver Vägverket att nya vägar ska ha minst 0,5% snedlutning.

Även om en vägbana över lag är bra på att leda bort vatten är det viktigt att man som förare är uppmärksam på svaga punkter där vatten samlas upp. Det är till exempel inte ovanligt att se vattenansamlingar vid in- och utgång av uppbankade ytterkurvor.

Värt att tänka på är också att vägbanans textur (ytskrovlighet) spelar roll för risken för vattenplaning, och då särskilt makrotexturen.

Läs mer här: