Hur fungerar ögat?

Ett mänskligt öga består av en ögonglob som är ungefär 24 millimeter i diameter hos en färdigvuxen person. Hos ett nyfött barn är ögat ungefär 6 millimeter mindre än så. Ögongloben ligger i ögonhålan, och mellan skallens ben och ögongloben finns skyddande fettvävnad.

ögaÖgonglobens yttre är en vägg som består av flera skikt, medan ögonglobens inre är fyllt av en geléaktig vätska (glaskroppen). Skikten heter senhinnan, åderhinnan, strålkroppen, hornhinnan, regnbågshinnan och näthinnan.

  • Senhinnan är en bindvävshinna. När du tittar på dina ögon i en spegel och ser ögonvitan är det senhinnan du ser.
  • Åderhinnan ligger innanför den skyddande senhinnan och det är i åderhinnan som ögats blodkärl går.
  • Strålkroppen (ciliarkroppen) innehåller ackommodationsmuskeln, den muskel som reglerar linsens brännvidd, det vill säga anpassar ögat för seende på långt eller nära håll.
  • Längst fram har ögat inte någon senhinna eller några blodkärl utan en hornhinna, som är genomskinlig och släpper in ljus i ögat.
  • Regnbågshinnan (iris) ligger runtom och bakom pupillen och kan begränsa mängden ljus som når näthinnan. Pupillen är en rund öppning.
  • Näthinnan finns bara i ögats bakre del. I näthinnan finns ljuskänsliga stavar och tappar.

Hur fungerar synen?

Ljus består av elektromagnetiska vågor, och ljus av vissa våglängder kan uppfattas av det mänskliga ögat. Ljus med olika våglängder uppfattas som olika färger.

Ljuset kommer in i ögat via pupillen. Det bryts av hornhinnan, linsen och glaskroppen och skapar en upp-och-nedvänd bild på näthinnan som sitter i den bakre delen av ögat. Elektriska signaler från näthinnan leds via synnerven till hjärnans syncentrum i nackloben.

En synnerv går från vänster öga och en synnerv går från höger öga. Varje synnerv är ungefär 4 cm lång och 3 mm tjock, och innehåller ungefär en miljon nervtrådar. De två synnerverna möts och korsar varandra på hjärnans undersida, där de delvis flätas ihop och fortsätter mot hjärnans syncentrum i form av två synbanor. Det är i hjärnans syncentrum som tolkningen sker.

Hur kommer ljus in i ögat?

Det är en samverkan mellan olika delar av ögat som gör att ljus kommer in och hur mycket ljus som kommer in.

Som nämnts ovan har vi längst fram på ögat en hornhinna istället för en senhinna, och hornhinnan är genomskinlig för ljus ska släppas in i ögat. Hornhinnan är också fri från blodkärl eftersom de skulle skymma vårt synfält. Vi har alltså inte någon åderhinna där, utan åderhinnan övergår i strålkroppen och regnbågshinnan (iris). I regnbågshinnan finns en rund öppning. Denna öppning kallas för pupill.

Pupillens storlek kan justeras för att släppa in mer eller mindre ljus i ögat. När det är ont om ljus vidgas pupillen för att släppa in så mycket ljus som möjligt. När det blir ljusare minskas pupillens diameter för att på så vis begränsa hur mycket ljus som når in i ögat. Vid mycket kraftigt ljus drar pupillen reflexmässigt ihop sig. Starkt ljus kan också trigga oss att blunda för att skydda ögat.

Hur fungerar ögats lins?

Linsen i ögat är genomskinlig, elastisk, bikonvex och bryter ljus. Den är upphängd i strålkroppen med hjälp av trådar. När den ringformiga muskeln i strålkroppen spänns får linsen en rundare form och starkare ljusbrytande ytor. Vi använder alltså muskeln i strålkroppen för att justera skärpedjupet (brytkraften). Det är tack vare denna förmåga vi kan anpassa ögat beroende på om det vi vill se befinner sig nära ögat eller långt ifrån.

Det är vanligt att vår förmåga att justera skärpedjupet försämras när vi åldras och linsen förlorar en del av sin elasticitet. Läsglasögon kan användas för att kompensera en minskad förmåga att se bra på nära håll.

Linsen har varken nerver eller blodkärl. Den får sin näring från kammarvattnet.

Hur fungerar näthinnan?

I näthinnan finns två typer av ljuskänsliga receptorer: stavar och tappar. Stavarna ligger i näthinnans utkanter, medan tapparna framförallt befinner sig i den del av den centrala näthinnan som kallas för gula fläcken.

Stavarna är mer ljuskänsliga än tapparna och är därför viktiga när vi behöver se något i en miljö där det är ont om ljus, till exempel utomhus på natten. Tyvärr är stavarna inte bra på att skilja mellan olika färger.

När ljustillgången är tillräckligt bra kan vi i högre utsträckning använda våra tappar istället, och de är mycket mer färgkänsliga än stavarna. En sorts tappar är känsligast för blått, en sorts tappar är känsligast för rött, och en sorts tappar är känsligast för grönt. En person som är ”färgblind” har vanligen brist på rödkänsliga eller grönkänsliga tappar.

Både stavarna och tapparna är i kontakt med nervceller i näthinnan.

Hur fungerar ögonlocket?

Ögonlocket är fäst vid en muskel. När muskeln dras ihop lyfts ögonlocket upp (vi öppnar ögat).

Ögonlocket skyddar ögat mot angrepp utifrån och förhindrar också ögat från att torka ut. Det finns också viss möjlighet för ögats celler att vid behov ta upp syre från blodkärl på insidan av ögonlocket.

Ögonlocket består av bindväv, med slemhinna (bindehinnan) på den sida som är vänd mot ögat och med hud på den sida som är vänd utåt.

På ögonlockets kant sitter ögonfransarna. Dessa små hårstrån har till uppgift att stoppa främmande partiklar så att de inte hamnar i ögat och skadar det.

Vad är tårvätska?

Tårvätskan är en kroppsvätska som bildas i särskilda körtlar och som uppfyller flera viktiga funktioner i ögat. Varje gång man blinkar översköljs ögat av tårvätska, vilket ser till att hornhinnan hålls fuktig. Tårvätskan rengör också hornhinnan från partiklar, till exempel damm, och har en desinficerande effekt som minskar risken för infektioner.

Tårvätskan sugs upp av små kanaler som sitter i inre ögonvrån och som leder iväg tårvätskan till näsan.

Om ögat irriteras av något, till exempel smuts eller bakterier, kan det börja producera väldigt mycket tårvätska i ett försök att rengöra sig.

Hur kommer det sig att vi kan röra på ögonen?

Vi kan röra på ögat tack vare sex små muskler som styrs av tredje, fjärde och sjätte hjärnnerven. Musklerna gör det möjligt för oss att röra ögat uppåt-nedåt, höger-vänster och rotera det.

Läs mer här: