Varför behöver vi öron för att hålla balansen?

Det vi i dagligt tal kallar för örat består av tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. I innerörat finns organ som har till uppgift att uppfatta kroppens rörelser och lägesförändringar och skicka vidare informationen till hjärnan.

öronInnerörat

I innerörat finns vindlande kanaler och hålrum som bildar en benlabyrint. En del av benlabyrinten är hörselsnäckan (viktig för vår hörsel) medan en annan del är de tre båggångarna (viktiga för vår balans). I innerörat finns också den så kallade hinnlabyrinten, som är ett system av vätskefyllda gångar och säckar, och som omges av vätska. Hinnbåggångarna är den del av hinnlabyrinten som går in i bengångarna.

De tre båggångarna (ductuli semicirculares) är halvcirkelformade rör som sticker ut från en oval säck (cupula) och är placerade i tre mot varandra vinkelräta plan. Både båggångarna och säcken innehåller trögflytande vätska och är täckta av sinnesceller som tar emot balansintryck. Dessa sinnesceller har tunna hår på sin yta och kallas för hårceller.

I båggångarna och säcken finns alltså trögflytande vätska, och om du till exempel böjer på huvudet gör detta att vätskan sätts i rörelse, fast med en liten eftersläpning. Vätska som rör sig böjer håren på sinnescellerna, vilket gör att sinnescellerna aktiveras. Nervimpulser skickas ut från sinnescellerna och färdas genom den åttonde hjärnnerven (hörsel- och balansnerven) till hjärnan.

Mer detaljerad info

  • Eftersom båggångarna sitter i tre mot varandra vinkelräta plan kan de registrera acceleration i olika riktningar. En båggång registrerar i upp-ned riktningen, en annan båggång registrerar rörelser från sida till sida, och den tredje båggången registrerar rörelser i fram-bak riktningen.
  • Håren på hårcellerna är av två olika slag: cilier och mikrovilli. Cilier är mer trögrörliga än mikrovilli. När mikrovili rör sig i förhållande till cilierna skapas en nervsignal som gör att hjärnan uppfattar en accelererande rörelse.

Varför får jag yrsel när jag klivit av karusellen?

Den information som skickas från innerörat hjälper hjärnan att hålla vår syn fokuserad trots att vi rör på huvudet. Om du snurrar runt länge skapas ett momentum som gör att vätskan i båggångarna kommer att fortsätta röra sig en stund efter att du har slutat snurra. Så länge vätskan rör sig tror hjärnan att du fortfarande snurrar, och hjärnan fortsätter därför att anpassa synen i enlighet med detta. Det är därför man kan uppleva att ”hela världen snurrar” när man kliver av en karusell eller liknande.

Läs mer här: